tisdag 1 december 2009

”Ny kunskap och debatt är inte populism”

Nedanstående debattartikel kommer att publiceras i nästa nummer av norska tidskriften Billedkunst. Artikeln är en förkortad och något ändrad version av ett tidigare inlägg på Reko-bloggen:

”Ny kunskap och debatt är inte populism”


I oktober publicerade Billedkunst artikeln ”Svenske vaktbikkjer” om konstprojektet Reko, som undersöker produktionsvillkoren vid Sveriges konstinstitutioner.

I artikeln intervjuas NBK:s ordförande Hilde Rognskog, som först säger att Reko är ett bra initiativ. Sedan ifrågasätter hon om projektet kommer att presentera "seriös kvalitativ data". Svaret är ett rungande ja! Reko arbetar noggrant och tar in data från både institutioner och konstnärer. Därmed minimeras risken för felaktigheter.

Rognskog spekulerar vidare i att Reko skapar konflikt genom att sätta konstnärer mot institutioner. Reko har dock inte för avsikt att polemisera, utan projektet vill skapa transparens och generera en nödvändig debatt kring konstens ekonomi. Reko ska ge en närmast heltäckande bild av dagens situation, och huvudmålet är att lyfta fram goda exempel på institutioner som redan arbetar professionellt.

Rognskog påstår att konstnärer och institutioner vill samma sak. Det stämmer nog att de i grunden delvis har samma intressen, men uttalandet är ändå en optimistisk förenkling. Faktum är att konstnärer ofta får för lite betalt när de ställer ut – och det är institutionerna som inte betalar. Rognskogs utsaga återspeglar något av den konflikträdsla som finns i konstbranschen.

Här följer tre möjliga delförklaringar till varför institutionerna (uppdragsgivarna) inte betalar konstnärerna (uppdragstagarna):

1. Konstinstitutionerna säger sig ofta vilja betala konstnärerna, men gör det inte. Vid längre samtal med institutionsföreträdare framkommer ofta att de har svårt att se hur situationen kan förändras och att deras vilja att agera är liten. Det finns en acceptans för nuläget. De flesta institutioner väljer att prioritera konstnärsarvoden lägst när budgeten läggs. Konstnärerna får det som (i bästa fall) blir över.

2. Politikerna är oftast ytterst ansvariga för hur institutionerna sköter produktionen. De flesta institutioner som Reko undersöker är offentligt drivna eller finansierade. Politiker har generellt mycket små kunskaper om problematiken. Intresset för att följa upp och kontrollera hur institutionerna sköter produktionen är minimalt. I de fall kommuner eller stat sätter upp riktlinjer får det inga konsekvenser om dessa nonchaleras.

3. Konstnärerna utgör ett svagt kollektiv, som inte lyckas driva igenom sina krav hos institutioner och politiker.

Varje allvarligt försök till förändring börjar med en problembeskrivning. Reko vill skapa transparens och beskriva situationen i detalj. Det är viktigt att veta exakt var problemen finns och hur omfattande de är. Framförallt är det viktigt att positiva exempel lyfts fram, så att medvetenhet skapas kring att det går att arbeta professionellt.

Att Reko skapar en märkning, rankar och utser Sveriges mest reko konstinstitution har två anledningar:

1. Det är viktigt att definiera en nivå för vad som är reko/rimligt i sammanhanget. Detta gör vi i dialog med inblandade parter.

2. Undersökningen ska presenteras på ett tydligt och lättillgängligt sätt. Vi vänder oss inte bara mot konstbransch och politiker, utan även mot allmänheten. Den som vill kan fördjupa sig i bakgrundsmaterialet.

Hilde Rognskog tycker att Reko står för en populistisk maktanalys. I själva verket är projektet ytterst konkret. Målet är att generera saknad kunskap och skapa transparens och därmed bidra till att professionalisera en bransch som präglas av dåliga arbetsvillkor, ojämställdhet och godtycklighet.

Att det skulle vara populistiskt att arbeta för ett bättre konstliv genom att ta fram nya kunskaper och skapa debatt kring hur konstnärer ersätts får stå för Rognskog. Vi hoppas att Reko-undersökningen väcker intresse – och att den tillsammans med andra initiativ bidrar till en förändring av konstbranschen.

Reko genom Tanja von Dahlern, Erik Krikortz och Jan Rydén

Konstnären

I senaste numret av Konstnären, nummer 3 2009, publicerades en artikel om Reko. På tidskriftens baksida syntes även en annons för projektet, som Konstnären varit vänlig nog att sponsra oss med.