UNT om Reko-rapporten

I Upsala Nya Tidnings artikel om Reko-rapporten tillskrivs Elisabeth Fagerstedt, chef för Uppsala konstmuseum, felaktigt ett uttalande om att museet betalar ut arvoden enligt MU-avtalet. I mejlkorrespondens med Reko har Fagerstedt dementerat detta och sagt att man inte följer avtalet. Museet har dock gått med på att lämna ut fullständiga uppgifter om vilka avtal man skrivit med konstnärer under 2009. Vi återkommer med nyheter om denna fördjupade granskning. Med tanke på att vi redan fått in ett bra underlag för Uppsala konstmuseum är det inte säkert att bilden kommer att behöva justeras nämnvärt.

Elisabeth Fagerstedt säger i artikeln även att "naturligtvis vill man vinna, man vill ju vara lika bra som Göteborgs konsthall", vilket bådar gott inför kommande år. Kanske kan Uppsala konstmuseum bli Reko-märkt på ett par års sikt?

Tomas Järliden på Bror Hjorths hus tycker att Reko baserat sin bedömning på ett för litet underlag. Det stämmer att vi bara hade ett enkätsvar för institutionen. I sammanhanget bör man dock veta dels att Järliden ombetts lämna uppgifter men inte gjort det (vilket han även tillstår i artikeln), och dels att det i Reko-rapporten står angivet exakt hur omfattande underlag vi haft för varje institution. Genom det enkätsvar som vi fått in för Bror Hjorths hus har vi fått in en exakt bild av hur institutionen arbetat vid en viss utställning, vilket enligt oss förtjänar att redovisas i Reko-indexet. Vi har bett Järliden om ytterligare underlag, men ännu inte fått något svar.

Konstnären om Reko-rapporten

Tidskriften Konstnären skriver om Reko-rapporten i senaste numret (nr. 02/2010).

P1:s Kulturnytt om Reko-rapporten

Sveriges Radios Kulturnytt rapporterade om Reko-rapporten. Inslaget går att lyssna på här.

SVT:s Kulturnyheterna om Reko-rapporten

SVT:s Kulturnyheterna gjorde den 3 juni ett inslag om Reko, som ett litet tag till går att se på SVT Play.

Aftonbladet om Reko

Ulrika Stahre skriver om Reko i Aftonbladet den 4 juni.

Fokus om Reko-rapporten

Fokus skriver om Reko-rapporten den 3 juni.

Örebro kommun mot en Reko framtid?

Socialdemokraten Lena Beime i Örebro har motionerat om att kommunens konsthall ska följa Rekos riktlinjer. Vi ser fram emot att följa utvecklingen i Örebro!

Bloggare om Reko-rapporten

Läs vad Tobias Nielsén skriver om Reko-rapporten i blogginlägget "Ett pionjärarbete för konstnärer" på kulturekonomi.se.

Evelina Wahlqvist skriver också om Reko-rapporten. Läs Wahlqvists reflektioner här.

Svenska Dagbladet om Reko-rapporten

Länstidningen om Reko-rapporten

Allehanda om Reko-rapporten

Hela Gotland om Reko-rapporten

SVT:s webb om Reko-rapporten

TT Spektra skriver om Reko-rapporten

Artikeln publicerades förutom i Göteborgs-Posten även i Metro, Västerbottens-Kuriren, Norrköpings Allehanda, Corren, Södermanlands Nyheter, Länstidningen, Barometern, Bohuslänningen, Hallands Nyheter, Norrköpings Tidningar, Hallands-Posten, Borås Tidning, Gefle Dagblad, Norrbottens-Kuriren, Västerviks-Tidningen, Blekinge Läns Tidning, Smålandsposten, Allehanda m fl.

Svenska fotografers förbund om Reko-rapporten

Svenska Dagbladet inför Reko-rapporten

Svenska Dagbladet puffade för Reko-nyheten på förstasidan och artikeln i kulturdelen såg ut så här:

SVT:s webb inför Reko-rapporten

Presskonferens 3 juni: Reko presenterar Sveriges mest Reko konstinstitution 2010 och Reko-rapporten

Kallelse till presskonferens

Datum: 3 juni 2010

Tid: kl. 09.00

Lokal: Hotell Scandic Malmen, Götgatan/Medborgarplatsen, Stockholm

Baserat på data som samlats in under 2009 har Reko kartlagt villkoren bakom konsten på 86 konsthallar och museer i Sverige. Bilden som träder fram är mycket brokig. De konstinstitutioner som erbjuder tillräckligt bra villkor blir Reko-märkta. Reko kommer på presskonferensen att dela ut Reko-priset 2010 till Sveriges mest Reko konstinstitution. En representant för den vinnande institutionen kommer att närvara. Utöver att presentera vinnaren och de Reko-märkta institutionerna kommer vi på presskonferensen även att gå igenom huvudresultaten i Reko-rapporten 2010.

Reko undersöker arbetsvillkoren för svenska konstnärer som ställer ut vid landets konstinstitutioner och har skapat en ”rättvisemärkning”, Reko-märkningen. Vi har bland annat undersökt om det upprättas skriftliga avtal, om konstnärerna får sina kostnader betalda, och om det betalas korrekta utställningsarvoden.

Ett Reko-index visar arbetsvillkoren för konstnärer vid de konsthallar och museer som vi undersökt. Datan har sammanställts, analyserats och offentliggörs vid presskonferensen i form av Reko-rapporten 2010. Kriterierna för indexet och Reko-märkningen bygger huvudsakligen på det nya statliga utställningsavtal (MU-avtalet) som började gälla den 1 januari 2009. Reko-rapporten 2010 kommer att delas ut på presskonferensen och kommer efter lanseringen också gå att ladda ner på Rekos hemsida, www.projektreko.org.

För anmälan till presskonferensen samt mer information kontakta: Jan Rydén, jan(at)projektreko.org, 0704-13 82 30, eller Erik Krikortz, erik(at)projektreko.org, 0768-38 95 69.

Reko är ett oberoende konstprojekt som drivs av föreningen c/o konst med stöd av Framtidens kultur, Statens kulturråd och Västra Götalandsregionen.

Presskonferensen sponsras av Hotell Malmen.

"Scandic Malmen genomgår en total förvandling och har på kort tid etablerat sig som den självklara mötesplatsen på Södermalm. Färg, form och kreativitet lockar in dig i hotellet, musiken flödar i alla vrår och sätter sin starka prägel på stämningen. Välkommen till Scandic Malmen, besök hotellets hemsida www.scandichotels.se/malmen"

”Jag ser ansökningar som ett sätt att påverka.” Intervju med Kim Einarsson, verksamhetsledare Konsthall C.

”I årets ansökan till Kulturrådet har jag sökt pengar för medverkansersättning till konstnärerna. Det blev en enorm summa. Men jag ser ansökningar som ett sätt att påverka. Om alla institutioner budgeterade på detta sätt skulle det påverka de som ger oss våra anslag”, säger Kim Einarsson i intervjun.

Det finns en efterfrågan från konstinstitutionernas sida efter konst att ställa ut, men den översätts inte i ekonomiska termer. Både konstnären och utställningsintendenten vill ofta att konstnären ska få rimligt betalt för sitt arbete. Men intendenten ser sig nästan alltid som begränsad av sina budgetramar. Konstnären förhandlar alltså inte med den som tycker sig sitta på plånboken, utan med någon som vill väl men som inte kan påverka situationen. Hur kommer det sig då att det blir så lite pengar kvar när väl konstnären ska betalas? Det verkar finnas flera beslutspunkter i budgetprocessen där någon gör en prioritering och därmed sätter utrymmet för hur mycket pengar som finns kvar till utställningsersättning och medverkansersättning: a) När företrädaren för konsthallen gör sina prioriteringar, skriver sin budget och lämnar in till finansiären. b) När finansiären gör sina prioriteringar, tillstyrker eller avslår delar av budgeten. c) Sedan inom varje utställningsproduktion görs också löpande prioriteringar hur man ska använda resurserna. Skärningspunkten mellan konstinstitutionens företrädare och den som sätter institutionens budgetramar är kanske den viktigaste. Det är därför väldigt intressant med kommentarer från en konsthallschef som Kim Einarsson, Konsthall C, kring följande frågor.

Reko: Är det verkligen är en omöjlig prioritering att ta pengar från andra ”redan hårt pressade verksamheter” för att öka ersättningarna till konstnärer?
Kim Einarsson: Nej, det tycker jag inte. Man kan fråga sig varför ersättningen till konstnärer ska ställas bara mot andra kulturverksamheter. Vår verksamhet på Konsthall C ligger t.ex. under ”kultur och integration” så jag får ibland frågan om jag inte tycker det är synd att jag tar resurser från integrationen. Men vår verksamhet kunde lika gärna ställas mot vilka resurser som läggs på idrott eller näringsliv.

Reko: Hur går diskussionen kring att betala konstnärerna?
Kim Einarsson: Det varierar på olika ställen. På tidigare arbetsplatser jag har haft har jag under den inledande fasen av arbetet med en utställning ställt frågan ”Vad ska vi ge konstnärerna i ersättning?” Ganska ofta har svaret varit något i stil med ”Det får vi väl se, beroende på hur många konstnärer som ska vara med”. Det tycker jag är en konstig inställning.

Reko: Hur gör ni för att budgetera?
Kim Einarsson: Man börjar ju nästan alltid med att sätta de fasta kostnaderna som löner, och såklart hyra för lokalen. Jag fick sätta min egen lön när jag började här, det blev 75% lön trots att det är egentligen är ett heltidsarbete. Dessutom finns det en massa andra fasta kostnader som är svåra att komma undan som redovisning och revision, telefon, internet mm. Utöver detta finns ju själva produktionen. Det är ett kanske lite luddig begrepp som innehåller allt från lokalanpassning till hyra av teknik. Här får ju ofta tekniker och snickare betalt, och i vårt fall är det nästan alltid konstnärer som har detta som ”brödjobb”. Eftersom jag vet att de gör detta just för att tjäna pengar känns det ju extra viktigt att de får betalt. Det vi skär ner på, som en stor institution lägger mycket resurser på, är marknadsföring av utställningarna. Katalog, marknadsföring och pressarbete kan ibland kosta lika mycket som produktionen av utställningen.

Reko: Hur resonerar ni när ni sätter nivån för vad som är skälig ersättning?
Kim Einarsson: Framför allt tittar jag på hur mycket tid konstnären måste lägga ner. Är det ett redan färdigt verk eller beställer jag något nytt av konstären? Är det ett redan färdigt verk som ska ingå i en grupputställning tycker jag det är rimligt att bara betala utställningsersättning, alltså ”hyra av verket”. Ska konstnären lägga ner mer tid på research eller kanske jobba mycket med en katalog så tittar jag på olika tariffer. Jag brukar titta på KRO och Författarförbundet, eller kanske Journalistförbundets tariffer så lägger jag mig där det känns rimligt i förhållande till jobbet.

Reko: Vilka referenspunkter har ni?
Kim Einarsson: Jag tycker det är bra med nya MU-avtalet från KRO för det ger nya referenspunkter. Tarifferna för utställningsersättning blir en tydlig siffra att förhålla sig till. Jag tror det är viktigt att etablera sånt tänkande: ”Så här mycket kostar det”.

Reko: Vilka andra kostnader vägs emot ersättningen till konstnärer?
Kim Einarsson: Lön och lokalhyra är ju de stora posterna. Vi drar ner på marknadsföringen.

Reko: Hur skulle en "framgångsmodell" från en Reko konsthall ut? Finns det någon sådan modell?
Kim Einarsson: Jag vet inte riktigt, men jag har tänkt på att göra en utställning där alla som är med skulle få ordentligt betalt. Som ett ställningstagande. I årets ansökan till Kulturrådet har jag sökt pengar för medverkansersättning till konstnärerna. Det blev en enorm summa. Men jag ser ansökningar som ett sätt att påverka. Om alla institutioner budgeterade på detta sätt skulle det påverka de som ger oss våra anslag. Det är viktigt att sätta namn på saker, som medverkansersättning, och att sätta en nivå ”Så här mycket kostar det”, som med tarifferna. Egentligen skulle man ta en existerande budget och räkna om den så den blev helt Reko.

MU-avtalet sprider sig

MU-avtalet måste följas av statliga institutioner och institutioner som får bidrag från staten, men även andra utställare har börjat tillämpa det. Sammanlagt har 81 utställare avsikt att följa avtalet idag.

Arrangörer som åtagit sig att tillämpa MU-avtalet:

300m3 Art Space Göteborg
Arbetets museum
Arkitekturmuseet
Armémuseum
Aura, Konstföreningen
Bergianska trädgården
Bildmuseet
Birkamuseet
Borås Konsthall
Candyland, Föreningen
Dansmuseet
Eketorps borg
Etnografiska museet
Evolutionsmuseet
Flygvapenmuseum
Form/Design Center
Format, Föreningen
Fotografins Hus
Färgfabriken
Galleri 54
Galleri Box
Gamla Uppsala museum
Gerlesborgsskolan/Bohuslän
Glimmingehus
Grafikens Hus
Grafiska sällskapet
Gripsholms slottsförvaltning
Hallwylska museet
Historiska museet (i Lund)
Index the Swedish Contemporary Art Foundation
Jacob/Galleri 21, Kulturföreningen
Karlsborgs fästningsmuseum
Kilen Art Group
Konsthall C
Kungl. Myntkabinettet - Sveriges Ekonomiska museum
Linnéminnena och Botaniska trädgården
Livrustkammaren
MAP, Mobile Art Production
Medelhavsmuseet
Millesgården
Mjellby konstmuseum
Moderna Museet
Moderna Museet Malmö
Museum Gustavianum
Museum Tre Kronor
Nationalmuseum
Naturhistoriska riksmuseet
Naturum - Nationalparkernas hus
Nordiska museet, Stiftelsen
Nya stadsgalleriet, Halmstad
Polismuseet
Postmuseum
Prins Eugens Waldemarsudde
Röda Sten Kulturförening
Signal, Kulturföreningen
Skansen, Stiftelsen
Skissernas museum
Skoklosters slott
Sintra
Statens historiska museum (i Stockholm)
Statens maritima museer - Marinmuseum
Statens maritima museer - Museifartygen S:t Erik & Finngrundet
Statens maritima museer - Sjöhistoriska museet
Statens maritima museer - Vasamuseet
Statens musiksamlingar/Musikmuseet
Stiftelsen Drottningholms teatermuseum
Sveriges Järnvägsmuseum
Teknikens hus
Tekniska museet
Tensta konsthall, Stiftelsen
Thielska Galleriet
Tullmuseum
Tumba Bruksmuseum
Wanås Utställningar, Stiftelsen
Vaxholms Fästnings Museum
Verkligheten
Virserums konsthall
Världskulturmuseet
Zoologiska museet
Zornsamlingarna
Östasiatiska museet

Reko-presentation i mars

OBS! Uppdaterat inlägg! Undersökningen av produktionsvillkoren vid landets konsthallar och museer kommer att fortsätta fram till mars. Vi arbetar fortfarande med att ta in uppgifter från konstnärer och institutioner. Presentationen av Reko-märkningen, rankinglistan och utnämningen av Sveriges mest reko konstinstitution kommer preliminärt att ske i slutet på mars 2010. Då släpper vi även en rapport som sammanfattar det första året med Reko. Närmare information kommer längre fram!